Andra upplagan ( under reviderande) Oktober 2011, Januari 2012

Programboken är framtagen med syfte att vara ett hjälpmedel för att få ett fungerande program såväl på den enskilda avdelningen som i kåren med den önskade stegringen i svårighetsgrad som eftersträvas.

Programboken behöver inte och ska inte följas slaviskt. Avdelningens program bygger som alltid mycket på ledarna och scouterna egen kreativitet och kunskap.

Programboken är framtagen av kårens programgrupp. Programgruppen består av kårutbildningsledaren (KUL) samt representanter från alla grenarna. Se separat rubrik.

För märken gäller att scouten bör ha klarat av minst fem av de sex olika programpunkterna för varje märke.

Varje gren eller avdelning bestämmer själv om hela avdelningen jobbar med samma märke under ett år eller om varje årskull jobbar med var sitt.

Märkesuppgifterna följs för minior-, junior- och patrullscout upp med hjälp av särskilda blanketter som ska sitta anslagna i scout lokalen och fyllas i kontinuerligt. Seniorscoutlaget tillverkar sin egen ’lagbok’ och följer sedan själva upp märkesuppgifterna.

Scouten ska känna tillhörighet i en patrull. Patrullen är en aktivitetsgrupp.

Scouten får möta miniorscoutlagen och diskutera dess innehåll. Scouterna diskuterar kring hur man visar hänsyn och arbetar i grupp och bestämmer sedan tillsammans vilka ordningsregler som ska gälla på avdelningen. Scouten får vara med om sin första övernattning. Scouten får vara med om sitt första lägerbål. Programmet ska helst ha något internationellt inslag.

Scouten ska få en introduktion i skapande scoutarbete. För närvarande tillverkar miniorscouterna sölja och matpåse. I miniorscouterna bör scouten ha lärt sig råbandsknop och skotstek.

Scouten ska få en allmän genomgång av säkerhet i friluftslivet. Scouten lär sig badvett. Scouten lär sig hur man sköter och använder en fotogenlykta. Scouten lär sig hur man kontaktar larmcentralen (112) Scouten lär sig att hantera enklare verktyg ( hammare, spade, sax mm) på ett säkert sätt.

Scouten ska få vana att vistas i naturen under olika förhållanden: ljus, mörker, årstider, väder samt få kunskap om allemansrätten. Vårt friluftsliv Scouten ska få grundläggande friluftskunskaper för att klara sig ute i olika väder.

• Kan namnen på kamraterna i patrullen
• Tillsammans med kamraterna bestämt vilka ordningsregler som ska gälla på avdelningen
• Har tillverkat en sölja
• Har lärt sig spårarscoutlagen och diskuterat dess innehåll
• Varit med på minst en dagsutflykt eller övernattning
• Kan sitt eget telefonnummer

• Har lärt sig och förstått innehållet i allemansrätten
• Vet att det finns scouter i andra länder
• Kan göra en råbandsknop
• Kan sköta och använda en fotogenlykta
• Vet hur man kontaktar larmcentralen
• Vet hur man badar med badvett

Patrullen är en arbetsgrupp utan patrulledare.

Scouten får möta och lära sig förklara innebörden i scoutlagen. Scouten får vara med om sitt första veckoläger. Problem med mobbing diskuteras på avdelningen. (Behöver inte vara föranlett av något specifikt problem på avdelningen.) Scouten söker själv information om andra länder.

Scouten ska utveckla sin skapande förmåga inom olika tekniker och material. För närvarande tillverkar juniorscouterna bestickfodral, makramébälte och knivslida. I upptäckarscouterna bör scouten förutom råbandsknop och skotstek ha lärt sig pålstek och dubbelt halvslag. Vår säkerhet

• Scouten ska få grundläggande kunskaper om säkerhet i friluftslivet.
• Scouten lär sig isvett.
• Scouten lär sig att tända och släcka eld.
• Scouten lär sig använda och sköta ett stormkök.
• Scouten lär sig att använda kniv, yxa och såg på ett säkert sätt.

Scouten ska utveckla sin kunskap om och i naturen. Scouten lär sig mer om fridlysta växter.

Scouten ska få grundläggande friluftstekniska kunskaper, för sig själv och patrullen, i olika väder. Scouten får grundläggande kunskaper om karta och kompass.

• Har varit med på en övernattning eller läger
• Har diskuterat innehållet i scoutlagen
• Har tillverkat en knivslida
• Har lärt sig att sköta och använda en kniv på ett säkert sätt
• Kan använda och sköta ett stormkök
• Har gjort ett grupparbete om fridlysta växter

• Tillsammans med patrullen förberett och lett en lek eller annat programpunkt
• Har diskuterat med en ledare vad scoutlöftet innebär
• Har gjort ett grupparbete om ett annat land
• Kan göra en skotstek
• Kan tända och släcka eld
• Kan gå ett ljusspår i skogen under tystnad

Patrullen är en självständigt arbetande grupp.

Scouten ska självständigt kunna tolka scoutlagen. Scouten lär sig om FN och mänskliga rättigheter. Scouten, patrullen eller avdelningen brevväxlar med andra scouter i världen.

Scouten ska utveckla sin skapande förmåga inom olika tekniker och material. För närvarande tillverkar patrullscouterna kryddställ, läderbälte och bältesväska. Det kan vara lämpligt att komplettera med tillverkning av hajkbrickor. Scouten lär sig ytterligare knopar och vad de används till. Scouten lär sig surra och bygga olika lägerarbeten.

Scouten ska utveckla ett säkerhetstänkande för sig själv och andra. Scouten lär sig att söka bränsle och att anpassa en eld efter vad den ska användas till, samt utvecklar sin förmåga att släcka eld. Scouten lär sig hur man fäller och klyver träd. Scouten lär sig att använda kommunikationsradio, hur morsealfabetet används och hur man sänder nödsignal.

Scouten ska utveckla sin kunskap om naturen i naturen. Scouten lär sig känna igen olika naturtyper och deras egenskaper. Scouten söker själv kunskap inom ett avgränsat ämne.

Patrullen planerar och genomför en patrullhajk. Scouten lär sig att självständigt ta sig fram med hjälp av karta och kompass. Märken

• Har varit med på en hajk eller ett veckoläger
• Kan slå minst fem knopar och vet dess användningsområden
• Kan göra vinkel- rak- och trefotssurrning
• Har varit med och byggt upp en lägerplats
• Kan ta hand om enklare sår och stukningar
• Kan använda karta och kompass

• Har varit med på Lagan Scout Race eller annat paddelhajk
• Kan framföra och styra en kanot
• Kan anpassa en eld efter vad den ska användas till
• Har provat olika typer av flytvästar i vatten
• Kan simma minst 200 m utan uppehåll
• Vet hur man packar till olika evenemang

• Planerat och genomfört en patrullhajk
• Kan vårda patrullens utrustning
• Har tillverkat något tillsammans i patrullen
• Vet hur man sänder en nödsignal
• Vet vad patrullkompisarna har för allergier, sjukdomar mm
• Känner till patrullkamraternas ev. sjukdomar och allergier och vet något om hur de ska behandlas

Laget och ledaren formar sin egen verksamhet. Scouten ska få möjlighet att utvecklas som individ i laget.

Scouten ska få en djupare inblick i vår ideologi. Laget ska åka på läger eller liknande utomlands.

Scouten ska utveckla sin skapande förmåga inom olika tekniker och material, efter eget intresse.

Scouten fördjupar kunskaper i specialområden inom säkerhet. Om scouten saknar Hjärt-Lung-Räddningsutbildning bör detta ordnas. Scouten lär sig vilka säkerhetsåtgärder som behöver planeras och vidtagas vid läger och hajker. Scouten lär sig hur el, värme, vatten, avlopp mm fungerar och ska skötas i scoutstugan SAND.

Scouten ska få möjlighet att utveckla sina specialintressen om och i naturen. Vårt friluftsliv Scouten ska finslipa sina friluftskunskaper och vidareutveckla dessa efter eget intresse.

• Har deltagit i ett internationellt scoutarrangemang i eller utanför Sverige
• Har deltagit i ett distrikts- eller förbundsarrangemang för seniorscouter
• Har varit med på vinterhajk
• Har haft kontakt med en eller flera scouter i något annat land
• Har själv eller tillsammans med laget genomfört en aktivitet för andra än scouter
• Har tagit reda på hur kommunen arbetar med Agenda 21

• Har tillsammans i laget tillverkat något (ex. lägerbålsplats) eller genomfört någon aktivitet (ex. kårläger) som är till gagn för hela kåren
• Har genomgått HLR-utbildning
• Har varit med på en kår- eller distriktsstämma
• Har tillsammans med laget eller andra scouter diskuterat scoutlagens punkter och scoutlöftet
• Har varit assistent på en avdelning i en termin eller under tex. ett veckoläger
• Har pratat med KUL om vilka möjligheter till utbildning som förbundet och distriktet erbjuder

För att skapa sammanhållning i kåren och knyta samman den blå tråden anordnas förutom rekryteringsdag, höst- och våravslutning minst en kårgemensam aktivitet per termin.

Aktiviteten bör vara utformad på ett sådant sätt att antingen flera grenar arbetar gemensamt med samma sak eller att yngre scouter får inblick i vad de äldre gör.

Kåren har för avsikt att anordna minst en ledarsamling per termin med främst aktiva ledare som målgrupp. Dessutom anordnas minst en aktivitet per termin med alla kårens vuxna medlemmar som målgrupp.

Märkena utdelas normalt i samband med kårhögtider (inför juluppehåll och S:t Georg) eller våravslutning. KUL samordnar kårens inköp av märken från Scoutvaror. Beställning av årets märken ska vara KUL tillhanda i god tid innan utdelning för gemensam beställning.

Kårenslila blå har omarbetats för att harmonicera med det nya scoutprogrammet som introducerats under 2011. Programmet är utarbetat gemensamt av alla scoutföbund. Programgruppen har under året haft följande medlemmar: Eva Malmqvist (KUL#) Maria Glad (Minior, Senior) Sixten Johansson Stefan Kvist Erik Baumgardt Johan Baumgardt Gunnar Risberg (Kårordf. Redaktör)